Drive completed

Efter flera hundra mils åkande är vi nu äntligen tillbaka i Surfers Paradise, och den här gången stannar vi lite längre. Alberts hus och vårt nya rum känns som ett 5-stjärnigt hotell efter alla nätter i bilen och på sjabbiga hostel med extremt indiskreta rumskamrater. Fast det kanske de hade gjort ändå. Både vädret och humöret är iallafall på topp och det känns så bra att vara hemma!
 
De sista milen gjorde vi rätt snabbt, eftersom vi redan sett det mesta på vägen och längtade efter att komma fram. Men när vi ändå var i närheten passade vi på att träffa Filippa och Malin i Melbourne, som uppdaterade oss lite om Enköping medan vi åt doneringsbetald lunch och gick på marknad och längs stranden i St. Kilda.
    Ett snabbt stopp gjorde vi i Wagga Wagga, där inte mycket förändrats sen vi åkte. Vi missade Lee men fick säga hej till resten av familjen och världens mest irriterande hund. 
    I Canberra åkte vi in för att gömma oss från the council efter eventuellt olaglig camping utanför staden, och för att fixa ett nytt, och dyrt, pass på den svenska ambassaden. Sen skyndade vi mot Sydney för att träffa mina finaste Frida och Paulina!
    Förutom att vi pratade ännu mer i munnen på varandra än vanligt och att en del gamla nyheter var nya för mig kändes det inte som att det gått lång tid alls sen vi sist sågs. Vi kramades, pratade om allt som hänt och vad som ska ha hända, diskuterade vad de inte behöver akta sig för och vad som är värt att ta från gratis-mat lådan på hostelet, medan vi gick runt på Sydneys gator, åt en väldigt god middag och australiensiska tim-tams kakor jag tagit med mig, och hängde på deras, enligt oss, lyx-hostel.
 
Det blev bara en kväll i Sydney eftersom de skulle vidare nästa dag, men i januari får jag träffa dem igen när de kommer hit! Nu är det jobbletande som gäller igen, men boende behöver vi inte oroa oss för och just nu är jag mest lycklig över att vi är här!
 
 
Melbourne
 
 
Canberra fick oss inte att längta hem med sin broschyr om Sverige
 
 
Återförenade!
 
 
Belöning för att man åkt så långt med bilen
 
 
Vår nya rumskamrat
 
 
Lunch på nya verandan
 
 Dagens BULA:
B - att sitta hemma vid vattnet
U - Albert!
L - "Lean on" - Major Lazer & DJ Snake (feat. MØ)
A - munkar är helt enkelt inte gott, hur goda de än ser ut
 

Tassie

Från bastuvärme och vattenfall, till röd öken och ödemark, till vingårdar och bondgårdar, till havet och klipporna och till sist till bergen och kylan. Tasmanien var lite som fjällen, fast med havet alldeles intill och ännu mer av Australiens blandade natur och unika djurliv. Som vanligt hade vi tur med vädret, trots att Tasmanien är lite känt för regn och kyla på vissa ställen. I Queenstown till exempel regnar det cirka 6 av 7 dagar i veckan, men när vi stannade där var det strålande sol!
 
Vår tur runt ön började i Hobart, och sen vidare till alla möjliga ställen man inte trodde kunde vara så nära varandra. Vi vandrade bland jätteträd och vattenfall i Mount Field Nationalpark, såg Tasmaniens högsta vattenfall Montezuma Falls i Tarkine Rainforest, lekte i Henty Dunes sanddyner, besökte Australiens djupaste sjö Lake St. Clair och Bay of Fires vita stränder, besteg Cradle Mountain och sedan Mount Amos i Wineglass Bay.
    Vi såg historia i väggmålningarna i "the town of murals", Sheffield, och i skulpturerna i träden i Legerwood, som gjorts till minne av de förlorade från första världskriget.
    Djurlivet fick vi uppleva extra nära i Bonorong Wildlife Sanctuary, där vi matade glupska kängurur och klappade en koala och en vombat, och under en guidad tur i mörkret då pingvinerna kom tillbaka efter dagens fiske på kvällen i Bicheno.
 
Det känns som att allt du kan se och göra i världen går i Australien, och jag är så glad för allt vi får uppleva, hur många nudelpaket vi än äter och kanelburkar vi återanvänder. Den där känslan i magen, och sen en rysning genom hela kroppen, när man står på en bergstopp och ser ut över turkost vatten där pyttesmå delfiner leker, när man simmar i ett akvarium utan väggar eller när man ser ett näbbdjur för första gången, det är en känsla man inte kan tröttna på!
 
 
Russell Falls
 
 
Lookouts i bergen
 
 
Vägen till Montezuma Falls
 
 
Henty Dunes
 
 
Cradle Mountain
 
 
Tree carvings
 
 
Bicheno blow-hole
 
 
Wineglass Bay
 
 Dagens BULA:
B - vårsol i Melbourne
U - utegym
L - "Can't Feel My Face" - The Weeknd
A - lita inte på gps-tanten

Great Ocean Road

I festival-och studentstaden Adelaide blev det omladdning,  sightseeing och Chinatown-middag och sen åkte vi mot fastlandets södra gräns. Vi såg spår från istiden i Hallett Cove Conservation Park, innan vi campade vid en uttorkad sjö där fåren betade bottnen, på vägen mot Mount Gambier. Framme där såg vi Blue Lake, sjön som ändrar färg varje år och nu precis fått sin vackraste blå inför sommaren, och stadens nedsänkta trädgårdar. Därifrån åkte vi upp mot Grampians National Park som bjöd på fantastiska utsikter över dalarna och bergen.

Dagen efter kom vi äntligen in på den berömda Great Ocean Road, som byggdes av överlevande soldater efter första världskriget och som är som ett enda stort minnesmonument. Vägen bjuder på historiska gamla byggnader och fyrar, små surfstäder med kända stränder och kända surfmärken som Rip Curl och Quiksilver som sina stoltheter, och framförallt otrolig natur.

Förutom att köra med havet på ena sidan och regnskogen på den andra tog vi promenader i the Otways skogar och fotade flera kalkstensformationer som London Bridge, 12 apostles och Loch Ard Gorge. Vi tog också en detour via Timboon för att ta del av regionens läckerheter och proppade i oss ost, choklad och såser.

 

 
Adelaide
 
 
Camping
 
 
Blue Lake
 
 
Grampians
 
 
 Flagstaff Hill, Warrnambool
 
 
Bay of Islands
 
 
London Bridge
 
 
12 Apostles
 
 
 Loch Ard Gorge
 
 
On the road
 
 
Memorial

Dagens BULA:
B - ännu mer utsikt!
U - sol
L - "Brother" - Matt Corby
A - Hobart är Australiens näst äldsta stad