Schoolies och finbesök

Nu är vi halvvägs genom schoolies' weeks och det är helt sjukt hur annorlunda Surfers varit. Schoolies är de som nyss tagit studenten, och lite som amerikanarna kör springbreak åker australiensarna till Gold Coast för att festa i en hel vecka. Denna vecka har det varit Queensland-studenter och nästa är det New South Wales, vilka har fyllt 18 och alltså får gå ut på korgen...De är helt galna. Det vimlar av fulla 17-åringar, och poliser, på gatorna och på balkongerna alla tider på dygnet, folk faller ner från höghusen och stranden är halvt avspärrad, plus att det är en stor scen där.

Förutom detta kaos så påverkas båda mina jobb. Eftersom ingen annan vill vara här när schoolies är här försvinner alla turister, par och barnfamiljer. Alltså har vi inga kunder, alltså tjänar jag inga pengar. En bra sak med det är att jag haft rätt mycket ledigt. Det passade ju extra bra när man fick finbesök från Sverige några dagar! Julia och Julia från Enköping har backpackat East Coast under några veckor och passade på att hälsa på mig här i Surfers, som är deras näst sista stopp innan hemresan. Jättekul att få träffa Julia som jag inte träffat på hur länge som helst och visa henne hur jag bor, och verkligen jättekul att få träffa andra Julia för första gången :)

Förra tisdagen blev det en riktigt sen kväll/tidig morgon med jobbarkompisarna, så jag kände mig ändå ganska bra som krogguide till de svenska besökarna. I början. Men tyvärr så kom vi inte in till Brazilian night på Beergarden som mina nya rumskompisar (som redan ska flytta ut igen) fixat in oss på, eftersom man behövde PASS (?!). De andra krogarna vi försökte på var antingen avsedda för schoolies for the night, eller tomma eftersom ingen annan vill gå ut när de är här. Blev en ganska tidig kväll.

De andra lediga dagarna spenderades inne i Surfers med shopping, lunch (själv passade jag på att testa julspecialen på Starbucks - Gingerbread Frappuccino!), sol och bad. Igår hade vi Pizzaparty och filmkväll hos oss, mysfaktor! Massa jobbintervjuer har jag också hunnit med, men än så länge ingen perfect match...


Avspärrningen vid stranden...


Live-underhållningen på Cavill fortsätter iallafall som vanligt :)

 
Svensk kväll med köttbullar, potatismos och brunsås!

 
Frappuccino à la pepparkaka

 
Lunch på Cavill Avenue


Pizza party!

 
Hittade lite gamla träningsbilder på Andrews, tränarens, facebook. Killarna är regulars som kommer nästan varje gång, utom Max som bara jobbar. Från vänster: Chris (pensionerad gruvarbetare med lantisdialekt), Mike (eventfixare från HAWAII) och Albert (världens bästa landlord). Tjejerna kommer bara då och då, vissa har bara varit där nån gång. Man tränar så mycket eller så lite man vill :)

Dagens BULA:
B - tårtorna blir för gamla på jobbet - Emma tar med sig hem och blir tjock
U - nya housemates som vet hur man DISKAR. De två brasilianska bröderna ska flytta men två brittiska tjejer ska iallafall stanna ett tag, och de är riktigt trevliga!
L - "Hela världen för mig" - Sanna Nielsen. För alla möjligheter.
A - det här är egentligen från igår. Men kackerlackor kan flyga.

Varma härliga dagar

Sommaren är på väg och det börjar bli riktigt varmt. Och fuktigt. Tur att vi bor vid vattnet och har en fläkt på rummet :)
Trots värmen har jag haft en riktigt bra helg! Medan alla andra backpackers gick ut och festade på fredagskvällen sprang jag som vanligt runt på stranden med 5 gubbar på 30-50 år och "earned our beers". Träningen avslutades med att alla slängde av sig tröjorna och sprang in i vågorna. Så himla härligt!

Lördagen bestod av jobb (d.v.s. en massa kaffe, spring och skrik från en galen chef) och shopping efter en klänning till jobbfesten på andra jobbet. Självklart hittade jag ingenting, men världens snällaste Paula lånade ut en av hennes istället, tack tack! På kvällen blev det filmmys med Max efter att Albert lånat ut sitt USB :)

På söndagen hade vi staff meeting på Delikatessen och även om saker och ting inte är så bra, så blev det iallafall lite bättre efter det. På kvällen åkte vi med några från Deli till Burleigh Heads för Sunday Sesh - varje söndag har en MASSA människor picknick på stranden! Riktigt mysigt trots att vi missade solnedgången.

Igår var det äntligen dags för the christmas party med the Holiday Club, som nu byter namn till Ultica (scratchcardjobbet), vilket fick det att kännas mycket proffsigare än vad det gjort annars. På VIP-våningen (78:onde) i Q1, den högsta byggnaden i Surfers, blev vi bjudna på champagne, buffé, lite live musik och smällkarameller! Sedan hade vi en otroligt bra kväll med massa dans och alldeles för mycket tårta (ingen hade ens sagt till mig att  vi skulle få mat, så jag var INTE hungrig ens från början - gick upp ca 5 kilo). Trots att jag hatar det  jobbet måste jag ändå säga att jag träffat riktigt fina människor genom det, så jag ångrar ingenting :)

Idag blir det kanske fest igen eftersom Deli är stängt på onsdagar och alla är lediga imorgon. Eller så kommer jag bara sova. Ikväll flyttar också två  av fyra nya house mates in!


Nya baristan, my princess Jacob, gör världens godaste och finaste kaffe!

 
Burleigh Heads (Paulas bild)


Selfie i Paulas klänning :)


Jag och Marco med fördrinkar. Varje gång han ser mig, eller en annan tjej, ropar han "Ciao bella!". Älskar italienare!



Resten av mina favoriter :)



Bästa Clinton!

Dagens BULA:
B - ingen stress på jobbet idag - det tar sig!
U - Jacob och Paula. Två personer som gör det värt att komma till jobbet på Deli varje dag, och två riktigt bra vänner som jag hoppas att jag kommer fortsätta ha kontakt med när jag åker vidare.
L - "Freaks" - Timmy Trumpet & Savage, bästa workout-låten!
A - i Australien äter man räkor till jul.

Ett annorlunda blogginlägg

Idag blev jag lite sur för att jag pga att det inte var mycket folk på caféet bara fick jobba 2,5 timmar, eftersom jag då inte tjänar några pengar. Men det beror ju på hur man ser på det.
När jag kom hem från jobbet åt jag lunch framför ett program inspelat i staden Dhaka i Bangladesh. Där bor det en flicka som är kanske 8 år. Hon jobbar 7 dagar i veckan med att samla och återvinna skräp. När hon får frågan när hon slutar för dagen svarar hon lite förvirrad att hon jobbar tills hon somnar. När hon vaknar börjar hon jobba igen.

Då kände jag mig lite dum. Jag klagar (bara i mitt eget huvud, men ändå) på att jag inte tjänar tillräckligt med pengar, fast jag trots att jag bara jobbade 2,5 timmar idag ändå har råd att ta med mig två fulla matkassar på vägen från jobbet, fast jag dessutom redan är ganska mätt efter allt jag ätit på jobbet, ett jobb jag dessutom bara har tillfälligt under en period då jag reser runt på andra sidan jorden. Detta klagar jag på, när en 8årig flicka någon annanstans i världen jobbar kanske 20 timmar om dagen med att sitta i en hög med skräp, bara för att ha råd med att slippa vara hungrig. Och hon är inte den enda.

Nu kanske ni tänker att "ja det är hemskt men det finns så mycket hemskt i världen och man kan inte göra något åt det, så det är ingen idé att oroa sig". Men tänk om alla i hela världen istället bestämde sig för att göra något? Även om alla problem i världen inte skulle försvinna på en gång då, så skulle de iallafall bli betydligt mindre, och färre. Det är först när vi tänker att vi inte kan göra någonting, som ingenting händer.
Nu kanske ni tänker: "Men vad är det här? Jag vill ju läsa om Emmas och Max resa i Australien, inte läsa om fler hemskheter som man ändå hör om hela tiden och man blir bara trött och deprimerad". Då säger jag förlåt. Men det här är något Emma bryr sig om och hon ville helt enkelt inte vara någon som ser på när någon ligger på marken och bli sparkad på utan att göra något, även om denne är långt borta i ett annat land. För det är bara när vi istället för att reagera blundar och inte låtsas se för att få det hemska att försvinna, som det aldrig kommer att försvinna på riktigt.

Men vad kan man göra åt det då? Och det finns ju så mycket som man kan göra någonting åt, var ska man börja? Jag tror att det inte spelar någon roll, bara man börjar. Lite är alltid bättre än ingenting, och ju fler som gör lite desto större betydelse har det. Medan du funderar på var du vill börja så kan du titta på den här filmen och kanske gå med i Unicef, eller något liknande. Sen kan du visa den här filmen, eller någon liknande film, för någon annan. Förlåt om jag inte skrev om något du ville läsa om. Men jag säger hellre förlåt till dig än till flickan på skräphögen.

https://www.youtube.com/watch?v=wq2dbRniM9c